måndag
söndag
tvåtusenelva
januari: tråkig månad. min fina häst fyllde tjugoett. mamma fyllde fyrtiofem.
inget särskilt hände.
februari: också en händelselös månad. det mesta är grått och luddigt. inget jag minns som är värt att berätta
mars:
årets värsta månad. den tjugoåttonde slaktades min älskade häst. jag grät och mådde hemskt dåligt en lång tid. feberfrossa och svettningar, spagettiben och konstant huvudvärk. värsta perioden i mitt femtonåriga liv.
april:
ännu en händelselös månad. mådde fortfarande dåligt, började på en fem veckor lång grönt kort kurs med två fina vänner.
maj: årets första tävling med phelix. L:C 2. 46 %. såg madde springa stadsloppet efter en veckas förskylning.
juni:
R berättade att han gillade mig. slutade skolan och började sommarjobba. bodde på hotell i två veckor och längtade hem fruktansvärt mycket. efteråt åkte jag ner till mamma i skåne. flyttade in i det nya huset och började renovera övervåningen.
juli: juli tillbringade jag i skåne. längatde hem. åskade och regnade hela sommaren.
augusti: R sårade mig fruktansvärt. började nian. sjönk ner i en deppression.
september: blev värdinna på smudo, livet kändes lite lättare. lärde känna fler fina vänner. R sa förlåt. jag förlät honom.
oktober: en fest hos K som förändrade det mesta. lokaltävling med en tiondeplats på smudo.
november: jag och R blev ihop. otaliga kvällar och nätter utomhus fyllda med kyla och fina vänner.
december: hittils en bra månad med massor av snömulningar.
inget särskilt hände.
februari: också en händelselös månad. det mesta är grått och luddigt. inget jag minns som är värt att berätta
mars:
årets värsta månad. den tjugoåttonde slaktades min älskade häst. jag grät och mådde hemskt dåligt en lång tid. feberfrossa och svettningar, spagettiben och konstant huvudvärk. värsta perioden i mitt femtonåriga liv.
april:
ännu en händelselös månad. mådde fortfarande dåligt, började på en fem veckor lång grönt kort kurs med två fina vänner.
maj: årets första tävling med phelix. L:C 2. 46 %. såg madde springa stadsloppet efter en veckas förskylning.
juni:
R berättade att han gillade mig. slutade skolan och började sommarjobba. bodde på hotell i två veckor och längtade hem fruktansvärt mycket. efteråt åkte jag ner till mamma i skåne. flyttade in i det nya huset och började renovera övervåningen.
juli: juli tillbringade jag i skåne. längatde hem. åskade och regnade hela sommaren.
augusti: R sårade mig fruktansvärt. började nian. sjönk ner i en deppression.
september: blev värdinna på smudo, livet kändes lite lättare. lärde känna fler fina vänner. R sa förlåt. jag förlät honom.
oktober: en fest hos K som förändrade det mesta. lokaltävling med en tiondeplats på smudo.
november: jag och R blev ihop. otaliga kvällar och nätter utomhus fyllda med kyla och fina vänner.
december: hittils en bra månad med massor av snömulningar.
det finns inget läskigare än när du fått det du länge velat ha. för det är bara då du har något att förlora.
han som jag är kär i har börjat läsa här. jag vet inte om jag vågar öppna mig som vanligt längre. poängen med den här bloggen var att den skulle fungera som en dagbok. men en dagbok där karaktärerna läser och kan kommentera känns inte okej. vi får se vad som händer.
jag har tänkt göra en årsresumé av tvåtusenelva.
vilket jävla år det har varit.
jag har tänkt göra en årsresumé av tvåtusenelva.
vilket jävla år det har varit.
fredag
söndag
helgen
igår. elva timmars stalldag. dusch. middag framför terminator salvation. däckade vid elva.
idag. minst åtta timmar till i stallet. luciashow vid fyra. hem. sova.
idag. minst åtta timmar till i stallet. luciashow vid fyra. hem. sova.
fredag
torsdag
fredag
vi fann kärlek fast vi trodde att det var omöjligt
varje gång han sårar mig och jag blir ledsen tänker jag att jag ska fan inte höra av mig till honom nej fan heller den här gången ska jag vara den sura men skit det lyckas aldrig för varenda jävla fucking gång han tittar på mig eller när hans namn dyker upp på displayen smälter all min kassa såkallade jävla värdighet till en pöl
fuck
fuck
torsdag
söndag
när hon inte svarar vet jag att hon har använt alla sina ord så jag viskar långsamt jag älskar dig trettiotvå och en tredjedels gånger
in an effort to get people to look
into each other’s eyes more,
the government has decided to allot
each person exactly one hundred
and sixty-seven words, per day.
when the phone rings, i put it
to my ear without saying hello.
in the restaurant i point
at chicken noodle soup. i am
adjusting well to the new way.
late at night, i call my long-
distance lover and proudly say:
i only used fifty-nine today.
i saved the rest for you.
when she doesn’t respond, i know
she’s used up all her words,
so i slowly whisper i love you,
thirty-two and a third times.
after that, we just sit on the line
and listen to each other breathe
the quiet world - Jeffrey McDaniel
into each other’s eyes more,
the government has decided to allot
each person exactly one hundred
and sixty-seven words, per day.
when the phone rings, i put it
to my ear without saying hello.
in the restaurant i point
at chicken noodle soup. i am
adjusting well to the new way.
late at night, i call my long-
distance lover and proudly say:
i only used fifty-nine today.
i saved the rest for you.
when she doesn’t respond, i know
she’s used up all her words,
so i slowly whisper i love you,
thirty-two and a third times.
after that, we just sit on the line
and listen to each other breathe
the quiet world - Jeffrey McDaniel
fredag
lördag
när vi möttes fanns det ingen återvändo
en liten smskonversation en sen fredagnatt
jag: är du vaken?
han: ja
jag: vad gör du då?
han: tittar på film och tänker på dig
det är inte så märkligt att det är just honom jag är kär i
jag: är du vaken?
han: ja
jag: vad gör du då?
han: tittar på film och tänker på dig
det är inte så märkligt att det är just honom jag är kär i
torsdag
fredag
Just a kiss on your lips in the moonlight, just a touch of the fire burning so bright
Lyin' here with you so close to me
So hard to hold back when I'm holding you in my arms
We don't need to rush this, let's just take it slow
Just a kiss on your lips in the moonlight
Just a touch of the fire burning so bright
And I don't want to mess this thing up
No, I don't want to push too far
It's hard to fight these feelings when it feels so hard to breathe
I'm caught up in this moment, caught up in your smile
I've never opened up to anyone
I've never opened up to anyone
So hard to hold back when I'm holding you in my arms
We don't need to rush this, let's just take it slow
Just a kiss on your lips in the moonlight
Just a touch of the fire burning so bright
And I don't want to mess this thing up
No, I don't want to push too far
och vi älskar tills vi blöder, vi älskar tills vi går sönder
I'm naked, I'm numb, I'm stupid, I'm staying
And if Cupid's got a gun then he's shooting
Lights black, heads bang, you're my drug, we live it
You're drunk, you need it, real love, I'll give it
So we're bound to linger on, we drink the fatal drop
Then love until we bleed, then fall apart in parts
You wasted your times on my heart you've burned
And if bridges gotta fall then you'll fall too
Doors slam, lights black, you're gone, come back
Stay gone, stay clean, I need you to need me
So we're bound to linger on, we drink the fatal drop
Then love until we bleed, then fall apart in parts
Now we're bound to linger on, we drink the fatal drop
Then love until we bleed, then fall apart in parts
torsdag
perfekt
I'll probably regret it tomorrow.
But right now, i wouldn't change a thing
just nu är allt perfekt.
But right now, i wouldn't change a thing
just nu är allt perfekt.
fredag
vad jag lyssnar på
här ser ni vad jag lyssnar på just nu; Satan i gatan
jag är kär i dig för att du bara är några centimeter längre än mig,för att du har världens bästa humor och för att du alltid är rädd om mig jag är kär i dig för att du har världens finaste ögon för att du kan så mycket om bilar och för att du inte blir rädd när vi tittar på skräckfilm jag är kär i dig för att vi inte har någonting gemensamt överhuvudtaget för att du har fina kläder och för att du alltid är ärlig jag är kär i dig för att du är du.
(för att du är min)
torsdag
halloween och maskeradhoppning
finaste ridgruppen <3
jag och smudo, julia och nicke, ellen och viada (phelix är halt),
sofia, linn och wega, johanna och rolle och frida med naomi
kajsa, jag, julia
julia, kajsa, mathias och robin
lördag
tänk vad man kan sakna någon man träffade igår
skyller inte ifrån mig
men du märkte ingenting
du behövde någon större
och jag behövde något att längta till
för jag försvinner ibland
och alla frågar vad jag tänker på
men jag kan inte berätta
för man är fånig om man tänker så
men du är nog den
som jag borde vara hos
men du är nog den
som jag borde vara hos
R blev klubbmästare idag och tvåa i kommuntävlingen. ibland blir jag så stolt
tänk att det är mig han vill ha
men du märkte ingenting
du behövde någon större
och jag behövde något att längta till
för jag försvinner ibland
och alla frågar vad jag tänker på
men jag kan inte berätta
för man är fånig om man tänker så
men du är nog den
som jag borde vara hos
men du är nog den
som jag borde vara hos
R blev klubbmästare idag och tvåa i kommuntävlingen. ibland blir jag så stolt
tänk att det är mig han vill ha
onsdag
tisdag
just nu
går omkring i för stora skor med alldeles för fina vänner. längtar konstant efter varm choklad och min säng, varma vantar och sömn. läser springer rider sparkar i lövhögar och allt annat som hör till hösten.
söndag
söndagscitat
"lend me your hand and we'll conquer them all, but lend me your heart and i'll just let you fall"
torsdag
fredag
måndag
US-cup idag
var med på dressyren på US-cupen idag. startade LC:2 med smudo och vi fick 56.4%.
bättre än sist och jag är nöjd. men det var alla mot alla så det blev lite orättvist.
de små barnen som tävlade L:Ö har ju det mycket lättare än t.ex de som tävlar B:1. men men, det är sånt man får ta. slutade som sjua av arton.
hon som vann fick 60% i L:Ö.
blääääää
imorgon blir det hoppning, får väl se hur det går, han är ju inte styrbar när han får syn på ett hinder.
bilder kommer väl kanske senare när sanna och elin har mejlat eller lagt ut dem på facebook.
bättre än sist och jag är nöjd. men det var alla mot alla så det blev lite orättvist.
de små barnen som tävlade L:Ö har ju det mycket lättare än t.ex de som tävlar B:1. men men, det är sånt man får ta. slutade som sjua av arton.
hon som vann fick 60% i L:Ö.
blääääää
imorgon blir det hoppning, får väl se hur det går, han är ju inte styrbar när han får syn på ett hinder.
bilder kommer väl kanske senare när sanna och elin har mejlat eller lagt ut dem på facebook.
fredag
- Do you think I’m wonderful? she asked him one day as they leaned against the trunk of a petrified maple. – No, he said. – Why? – Because so many girls are wonderful. I imagine hundreds of men have called their loves wonderful today, and it’s only noon. You couldn’t be something that hundreds of others are.
tisdag
söndag
såhär gick det för oss
tionde plats på lokaldressyren, men jag är jättenöjd iallafall, det var ju faktiskt första "riktiga" tävlingen och vi fick 53.54%
fredag
och nu blir det lokalt för mig och smudo
måste träna program, ska tävla på söndag. det blir sjuttio starter och jag vet att jag inte kommer att vinna, men jag hoppas på placering i alla fall.
sist tävlade jag på klubbnivå, men nu blir det lokal.
börjar bli smått nervös
bild från förra tävlingen
sist tävlade jag på klubbnivå, men nu blir det lokal.
börjar bli smått nervös
bild från förra tävlingen
torsdag
söndag
You stopped and smiled at me and asked me if I cared to dance. I fell into open arms, and I didn't stand a chance
spelar sönder just nu: I only wanna be with you-volbeat
klockan är ett en grå söndag i september och jag saknar dig så mycket att jag går sönder
torsdag
Förvänta dig ingenting annat.
''Man reser sig upp och går. Svårare än så är det bara inte.
Accepterar smärtan. Tillåter sig att ha ont. Man accepterar att det kommer ta ett tag innan det går att vara ensam med sitt huvud. Ett bra tag. Allting kommer ta ett bra tag.
Det värsta man kan göra är att försöka kväsa smärtan. Räkna sekunder och minuter och undra. När går det här över? Hur länge ska jag behöva må såhär?
Gå ut och dansa. Skratta så att du gråter och fortsätt gråta för att ingenting i hela världen kan fixa hur du mår just nu. Gå hem med någon annan. Kom på att du ligger i fel säng och smit ut innan solen har gått upp. Men framför allt vänj dig. Vänj dig vid att hela kroppen bara moler. Lev med känslan, i känslan. Förvänta dig ingenting annat.
Och när du minst anar det så kommer du vakna en dag och det kommer kännas tomt. Och du kommer inte förstå alls vad det är först. Du kommer vända dig om några gånger tillochmed försiktigt sätta dig upp innan du inser att det är smärtan som är borta. Att det känns konstigt lätt och enkelt att gå upp ur sängen. Och någon månad senare så kommer eran låt spelas på radion och du kommer inte ens att reagera. Iallafall inte innan halva sången redan är förbi.
Och så kommer det inte alls hugga till. Det är som om "ingenting hade hänt". Och då kommer du kanske känna sorg över det istället. Och om du nu skulle göra det så är det är också helt okej.''
oj, jag tror att jag blev lite kär i den här texten.
den och annat fint kan du hitta här.
Accepterar smärtan. Tillåter sig att ha ont. Man accepterar att det kommer ta ett tag innan det går att vara ensam med sitt huvud. Ett bra tag. Allting kommer ta ett bra tag.
Det värsta man kan göra är att försöka kväsa smärtan. Räkna sekunder och minuter och undra. När går det här över? Hur länge ska jag behöva må såhär?
Gå ut och dansa. Skratta så att du gråter och fortsätt gråta för att ingenting i hela världen kan fixa hur du mår just nu. Gå hem med någon annan. Kom på att du ligger i fel säng och smit ut innan solen har gått upp. Men framför allt vänj dig. Vänj dig vid att hela kroppen bara moler. Lev med känslan, i känslan. Förvänta dig ingenting annat.
Och när du minst anar det så kommer du vakna en dag och det kommer kännas tomt. Och du kommer inte förstå alls vad det är först. Du kommer vända dig om några gånger tillochmed försiktigt sätta dig upp innan du inser att det är smärtan som är borta. Att det känns konstigt lätt och enkelt att gå upp ur sängen. Och någon månad senare så kommer eran låt spelas på radion och du kommer inte ens att reagera. Iallafall inte innan halva sången redan är förbi.
Och så kommer det inte alls hugga till. Det är som om "ingenting hade hänt". Och då kommer du kanske känna sorg över det istället. Och om du nu skulle göra det så är det är också helt okej.''
oj, jag tror att jag blev lite kär i den här texten.
den och annat fint kan du hitta här.
tisdag
fredag
för att han får mig att sluta andas
''jag har funderat
på vad?
vad som är viktigare än oss
och vad kom du fram till?
jag kom inte på något''
och så idag. blickar, blyga hej och leenden och jag bara slutar andas för att han är så fin. och jag råkar glömma bort att existera när han är i närheten. han är så fin att hela världen rasar och det är så överväldigande, så otroligt förbannat stort att jag går sönder inombords om jag inte får vara med honom.
och jag bara dördördör.
på vad?
vad som är viktigare än oss
och vad kom du fram till?
jag kom inte på något''
och så idag. blickar, blyga hej och leenden och jag bara slutar andas för att han är så fin. och jag råkar glömma bort att existera när han är i närheten. han är så fin att hela världen rasar och det är så överväldigande, så otroligt förbannat stort att jag går sönder inombords om jag inte får vara med honom.
och jag bara dördördör.
hon är en sådan man skulle vänta länge på om man fick en chans
vi är lika du och jag, sa han,
jag såg på honom som om han vore helt dum i huvudet och svarade: du och jag är så olika man kan bli.
du har fel, svarade han och log, för vi båda älskar någon som aldrig kommer älska oss tillbaka.
och hur vet du det? undrade jag.
för det syns så väl att du verkligen älskar någon men ändå är du ensam, och jag är precis likadan.
från allra finaste luften bor i dina steg
jag såg på honom som om han vore helt dum i huvudet och svarade: du och jag är så olika man kan bli.
du har fel, svarade han och log, för vi båda älskar någon som aldrig kommer älska oss tillbaka.
och hur vet du det? undrade jag.
för det syns så väl att du verkligen älskar någon men ändå är du ensam, och jag är precis likadan.
från allra finaste luften bor i dina steg
lördag
torsdag
hemligheter är inte hemligheter längre när alla vet om dem
det kan hända när som helst. det kan vara en onsdag till en torsdag.
när jag möter honom i skolan och han ler mot mig kommer min mage inte att vrida sig i bitar.
och när jag sätter mig på bussen och han sätter sig brevid kommer jag att kunna andas.
en dag händer det bara. en dag kommer han inte uppta alla mina tankar.
det kommer en dag när jag inte saknar honom sex minuter efter han gått.
när jag inte raderar hans nummer för att inte kunna skriva något jag vet att jag skulle ångra.
jag kommer över honom. det vet jag.
det blir inte idag, och inte imorgon.
men det är okej.
det är okej att mitt hjärta stannar ibland, att jag glömmer bort att andas.
det är okej att skriva skakiga bokstäver i blocket när han sitter brevid.
det är okej för att det är så det måste vara.
jag accepterar det för att jag vet att det går över.
en helt vanlig dag när jag möter honom i skolan och han ler mot mig kommer mina knän inte att skaka.
kanske en onsdag till en torsdag.
en liten text som jag skrev förut. tänkte att ni kanske ville läsa.
lämna en kommentar och låt mig veta vad du tycker, länka din blogg också så lovar jag att titta in.
när jag möter honom i skolan och han ler mot mig kommer min mage inte att vrida sig i bitar.
och när jag sätter mig på bussen och han sätter sig brevid kommer jag att kunna andas.
en dag händer det bara. en dag kommer han inte uppta alla mina tankar.
det kommer en dag när jag inte saknar honom sex minuter efter han gått.
när jag inte raderar hans nummer för att inte kunna skriva något jag vet att jag skulle ångra.
jag kommer över honom. det vet jag.
det blir inte idag, och inte imorgon.
men det är okej.
det är okej att mitt hjärta stannar ibland, att jag glömmer bort att andas.
det är okej att skriva skakiga bokstäver i blocket när han sitter brevid.
det är okej för att det är så det måste vara.
jag accepterar det för att jag vet att det går över.
en helt vanlig dag när jag möter honom i skolan och han ler mot mig kommer mina knän inte att skaka.
kanske en onsdag till en torsdag.
en liten text som jag skrev förut. tänkte att ni kanske ville läsa.
lämna en kommentar och låt mig veta vad du tycker, länka din blogg också så lovar jag att titta in.
måndag
det här är allt.
''lustigt egentligen, när man är på väg att få något värdefullt, något man länge velat ha, blir man plötsligt ängslig för att ta emot det. folk vill inget hellre än att bli insläppta i någon annans allra innersta. alla vill släppa in någon i sitt allra innersta. alla känner vi oss så ensamma inombords så vår högsta önskan är att någon annan ska ta del av vårt hemligaste väsen, för först då upphör vi att vara ensamma. är det inte vad vi alla längtar efter? och ändå när erbjudandet kommer är det skrämmande, för tänk om vi inte kan leva upp till förväntningarna hos den som skänkt oss gåvan? och skrämmande eftersom att om man vet att om man tar emot en sådan gåva innebär det att man vill - kanske förväntas - ge en liknande gåva i sin tur. vilket innebär att ge bort sitt allra innersta.
och vad är mer skrämmande än det?''
adin chambers
och vad är mer skrämmande än det?''
adin chambers
Etiketter:
adin,
chambers,
det här är allt,
ord som jag tycker lite extra mycket om
söndag
torsdag
What if everyone swallowed them, and they played the sounds of our hearts through little speakers
"What about little microphones? What if everyone swallowed them, and they played the sounds of our hearts through little speakers, which could be in the pouches of our overalls? When you skateboard down the street at night you could hear everyone's heartbeat, and they could hear yours, sort of like sonar. One weird thing is, I wonder if everyone's hearts would start to beat at the same time, like how women who live together have their menstrual periods at the same time, which I know about, but don't really want to know about. That would be so weird, except that the place in the hospital where babies are born would sound like a crystal chandelier in a houseboat, because the babies wouldn't have had time to match up their heartbeats yet. And at the finish line at the end of the New York City Marathon it would sound like war."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)