måndag

kissing him changed life as I knew it

söndag

tvåtusenelva

januari: tråkig månad. min fina häst fyllde tjugoett. mamma fyllde fyrtiofem.
inget särskilt hände.

februari: också en händelselös månad. det mesta är grått och luddigt. inget jag minns som är värt att berätta

mars:
årets värsta månad. den tjugoåttonde slaktades min älskade häst. jag grät och mådde hemskt dåligt en lång tid. feberfrossa och svettningar, spagettiben och konstant huvudvärk. värsta perioden i mitt femtonåriga liv.

april:
ännu en händelselös månad. mådde fortfarande dåligt, började på en fem veckor lång grönt kort kurs med två fina vänner.

maj: årets första tävling med phelix. L:C 2. 46 %. såg madde springa stadsloppet efter en veckas förskylning.


juni:
R berättade att han gillade mig. slutade skolan och började sommarjobba. bodde på hotell i två veckor och längtade hem fruktansvärt mycket. efteråt åkte jag ner till mamma i skåne. flyttade in i det nya huset och började renovera övervåningen.

juli: juli tillbringade jag i skåne. längatde hem. åskade och regnade hela sommaren.

augusti:  R sårade mig fruktansvärt. började nian.  sjönk ner i en deppression.


september: blev värdinna på smudo, livet kändes lite lättare. lärde känna fler fina vänner. R sa förlåt. jag förlät honom.


oktober: en fest hos K som förändrade det mesta. lokaltävling med en tiondeplats på smudo.


november: jag och R blev ihop. otaliga kvällar och nätter utomhus fyllda med kyla och fina vänner.


december: hittils en bra månad med massor av snömulningar.

det finns inget läskigare än när du fått det du länge velat ha. för det är bara då du har något att förlora.

han som jag är kär i har börjat läsa här. jag vet inte om jag vågar öppna mig som vanligt längre. poängen med den här bloggen var att den skulle fungera som en dagbok. men en dagbok där karaktärerna läser och kan kommentera känns inte okej. vi får se vad som händer.

jag har tänkt göra en årsresumé av tvåtusenelva.
vilket jävla år det har varit.

och våra hjärtslag är det som gör oss till en perfect match









för att vi passar så bra ihop


söndag

jag tror på något som kallas för kärlek


det gör fortfarande ont


snart ett år sedan du försvann
och saknaden blir bara större



helgen

igår. elva timmars stalldag. dusch. middag framför terminator salvation. däckade vid elva.
idag. minst åtta timmar till i stallet. luciashow vid fyra. hem. sova.

fredag

vi fann kärlek fast vi trodde att det var omöjligt

varje gång han sårar mig och jag blir ledsen tänker jag att jag ska fan inte höra av mig till honom nej fan heller den här gången ska jag vara den sura men skit det lyckas aldrig för varenda jävla fucking gång han tittar på mig eller när hans namn dyker upp på displayen smälter all min kassa såkallade jävla värdighet till en pöl
fuck

torsdag

ett åh i magen


 






(klicka på bilden eller länken för källa)

söndag

jag kommer aldrig att hitta någon som dig





när hon inte svarar vet jag att hon har använt alla sina ord så jag viskar långsamt jag älskar dig trettiotvå och en tredjedels gånger

in an effort to get people to look
into each other’s eyes more,

the government has decided to allot
each person exactly one hundred
and sixty-seven words, per day.
when the phone rings, i put it
to my ear without saying hello.
in the restaurant i point
at chicken noodle soup. i am
adjusting well to the new way.

late at night, i call my long-
distance lover and proudly say:
i only used fifty-nine today.
i saved the rest for you.
when she doesn’t respond, i know
she’s used up all her words,
so i slowly whisper i love you,
thirty-two and a third times.
after that, we just sit on the line
and listen to each other breathe



the quiet world - Jeffrey McDaniel

lördag

om du blundar finns jag inte

när vi möttes fanns det ingen återvändo

en liten smskonversation en sen fredagnatt


jag:   är du vaken?
han:  ja
jag:   vad gör du då?
han:  tittar på film och tänker på dig


det är inte så märkligt att det är just honom jag är kär i

i love you. don't ever fucking question that







lördag

och ibland när jag saknar dig


osminkad med otvättat hår en grå lördag i mitten av november






 

fredag

Just a kiss on your lips in the moonlight, just a touch of the fire burning so bright

Lyin' here with you so close to me

It's hard to fight these feelings when it feels so hard to breathe
I'm caught up in this moment, caught up in your smile

I've never opened up to anyone

So hard to hold back when I'm holding you in my arms

We don't need to rush this, let's just take it slow

Just a kiss on your lips in the moonlight

Just a touch of the fire burning so bright

And I don't want to mess this thing up

No, I don't want to push too far

och vi älskar tills vi blöder, vi älskar tills vi går sönder



 


I'm naked, I'm numb, I'm stupid, I'm staying

And if Cupid's got a gun then he's shooting

Lights black, heads bang, you're my drug, we live it

You're drunk, you need it, real love, I'll give it

So we're bound to linger on, we drink the fatal drop

Then love until we bleed, then fall apart in parts

You wasted your times on my heart you've burned

And if bridges gotta fall then you'll fall too

Doors slam, lights black, you're gone, come back

Stay gone, stay clean, I need you to need me

So we're bound to linger on, we drink the fatal drop

Then love until we bleed, then fall apart in parts

Now we're bound to linger on, we drink the fatal drop

Then love until we bleed, then fall apart in parts

torsdag

perfekt

I'll probably regret it tomorrow.
But right now, i wouldn't change a thing

just nu är allt perfekt.

fredag

vad jag lyssnar på


här ser ni vad jag lyssnar på just nu; Satan i gatan




jag är kär i dig för att du bara är några centimeter längre än mig,för att du har världens bästa humor och för att du alltid är rädd om mig jag är kär i dig för att du har världens finaste ögon för att du kan så mycket om bilar och för att du inte blir rädd när vi tittar på skräckfilm jag är kär i dig för att vi inte har någonting gemensamt överhuvudtaget för att du har fina kläder och för att du alltid är ärlig jag är kär i dig för att du är du.

(för att du är min)

torsdag

halloween och maskeradhoppning



finaste ridgruppen <3

jag och smudo,  julia och nicke, ellen och viada (phelix är halt),
sofia, linn och wega, johanna och rolle och frida med naomi










kajsa, jag, julia






julia, kajsa, mathias och robin



 

söndag

And if I leave, you love to miss me when I'm gone



 
alltså, åh.
jag vill så hemskt gärna åka till irland


 
















lördag

tänk vad man kan sakna någon man träffade igår

skyller inte ifrån mig
men du märkte ingenting
du behövde någon större
och jag behövde något att längta till
för jag försvinner ibland
och alla frågar vad jag tänker på
men jag kan inte berätta
för man är fånig om man tänker så

men du är nog den
som jag borde vara hos
men du är nog den
som jag borde vara hos




R blev klubbmästare idag och tvåa i kommuntävlingen. ibland blir jag så stolt


tänk att det är mig han vill ha

onsdag

du misslyckas aldrig med att få mig att le

tisdag

just nu

går omkring i för stora skor med alldeles för fina vänner. längtar konstant efter varm choklad och min säng, varma vantar och sömn.  läser springer rider sparkar i lövhögar och allt annat som hör till hösten.

söndag

söndagscitat

"lend me your hand and we'll conquer them all, but lend me your heart and i'll just let you fall"

fredagsnatt











måndag

Go For It

US-cup idag

var med på dressyren på US-cupen idag. startade LC:2 med smudo och vi fick 56.4%.
bättre än sist och jag är nöjd. men det var alla mot alla så det blev lite orättvist.
de små barnen som tävlade L:Ö har ju det mycket lättare än t.ex de som tävlar B:1. men men, det är sånt man får ta. slutade som sjua av arton.
hon som vann fick 60% i L:Ö.
blääääää
imorgon blir det hoppning, får väl se hur det går, han är ju inte styrbar när han får syn på ett hinder.
bilder kommer väl kanske senare när sanna och elin har mejlat eller lagt ut dem på facebook.

söndag

såhär gick det för oss

tionde plats på lokaldressyren, men jag är jättenöjd iallafall, det var ju faktiskt första "riktiga" tävlingen och vi fick 53.54%




fredag

och nu blir det lokalt för mig och smudo

måste träna program, ska tävla på söndag. det blir sjuttio starter och jag vet att jag inte kommer att vinna, men jag hoppas på placering i alla fall.

sist tävlade jag på klubbnivå, men nu blir det lokal.
börjar bli smått nervös


bild från förra tävlingen

torsdag

Förvänta dig ingenting annat.

''Man reser sig upp och går. Svårare än så är det bara inte.

Accepterar smärtan. Tillåter sig att ha ont. Man accepterar att det kommer ta ett tag innan det går att vara ensam med sitt huvud. Ett bra tag. Allting kommer ta ett bra tag.

Det värsta man kan göra är att försöka kväsa smärtan. Räkna sekunder och minuter och undra. När går det här över? Hur länge ska jag behöva må såhär?

Gå ut och dansa. Skratta så att du gråter och fortsätt gråta för att ingenting i hela världen kan fixa hur du mår just nu. Gå hem med någon annan. Kom på att du ligger i fel säng och smit ut innan solen har gått upp. Men framför allt vänj dig. Vänj dig vid att hela kroppen bara moler. Lev med känslan, i känslan. Förvänta dig ingenting annat.

Och när du minst anar det så kommer du vakna en dag och det kommer kännas tomt. Och du kommer inte förstå alls vad det är först. Du kommer vända dig om några gånger tillochmed försiktigt sätta dig upp innan du inser att det är smärtan som är borta. Att det känns konstigt lätt och enkelt att gå upp ur sängen. Och någon månad senare så kommer eran låt spelas på radion och du kommer inte ens att reagera. Iallafall inte innan halva sången redan är förbi.

Och så kommer det inte alls hugga till. Det är som om "ingenting hade hänt". Och då kommer du kanske känna sorg över det istället. Och om du nu skulle göra det så är det är också helt okej.''



oj, jag tror att jag blev lite kär i den här texten.
den och annat fint kan du hitta här.

fredag

för att han får mig att sluta andas

''jag har funderat
på vad?
vad som är viktigare än oss
och vad kom du fram till?
jag kom inte på något''

och så idag. blickar, blyga hej och leenden och jag bara slutar andas för att han är så fin. och jag råkar glömma bort att existera när han är i närheten. han är så fin att hela världen rasar och det är så överväldigande, så otroligt förbannat stort att jag går sönder inombords om jag inte får vara med honom.
och jag bara dördördör.

hon är en sådan man skulle vänta länge på om man fick en chans

vi är lika du och jag, sa han,
jag såg på honom som om han vore helt dum i huvudet och svarade: du och jag är så olika man kan bli.
du har fel, svarade han och log, för vi båda älskar någon som aldrig kommer älska oss tillbaka.
och hur vet du det? undrade jag.
för det syns så väl att du verkligen älskar någon men ändå är du ensam, och jag är precis likadan.


från allra finaste  luften bor i dina steg

lördag

Tävling

red smudo idag, i LC:2.
vi fick 56.4% och jag är så himla nöjd.
tänk att jag bara har ridit honom några gånger, fantastiska häst ♥

jag och Smudo. Madelene Nord och Kapelluddens Treasure



Smudo



Smudo




Madde och Totte

torsdag

hemligheter är inte hemligheter längre när alla vet om dem

det kan hända när som helst. det kan vara en onsdag till en torsdag.
när jag möter honom i skolan och han ler mot mig kommer min mage inte att vrida sig i bitar.
och när jag sätter mig på bussen och han sätter sig brevid kommer jag att kunna andas.
en dag händer det bara. en dag kommer han inte uppta alla mina tankar.
det kommer en dag när jag inte saknar honom sex minuter efter han gått.
när jag inte raderar hans nummer för att inte kunna skriva något jag vet att jag skulle ångra.
jag kommer över honom. det vet jag.
det blir inte idag, och inte imorgon.
men det är okej.
det är okej att mitt hjärta stannar ibland, att jag glömmer bort att andas.
det är okej att skriva skakiga bokstäver i blocket när han sitter brevid.
det är okej för att det är så det måste vara.
jag accepterar det för att jag vet att det går över.
en helt vanlig dag när jag möter honom i skolan och han ler mot mig kommer mina knän inte att skaka.
kanske en onsdag till en torsdag.


en liten text som jag skrev förut. tänkte att ni kanske ville läsa.

lämna en kommentar och låt mig veta vad du tycker, länka din blogg också så lovar jag att titta in.

för att du aldrig skulle bli min men blev det ändå


jag tror jag är kär.

måndag

det här är allt.

''lustigt egentligen, när man är på väg att få något värdefullt, något man länge velat ha, blir man plötsligt ängslig för att ta emot det. folk vill inget hellre än att bli insläppta i någon annans allra innersta. alla vill släppa in någon i sitt allra innersta. alla känner vi oss så ensamma inombords så vår högsta önskan är att någon annan ska ta del av vårt hemligaste väsen, för först då upphör vi att vara ensamma. är det inte vad vi alla längtar efter? och ändå när erbjudandet kommer är det skrämmande, för tänk om vi inte kan leva upp till förväntningarna hos den som skänkt oss gåvan? och skrämmande eftersom att om man vet att om man tar emot en sådan gåva innebär det att man vill - kanske förväntas - ge en liknande gåva i sin tur. vilket innebär att ge bort sitt allra innersta.
och vad är mer skrämmande än det?''

adin chambers

and you dont taste like him and you never will

jag har inga ord kvar

torsdag

What if everyone swallowed them, and they played the sounds of our hearts through little speakers


"What about little microphones? What if everyone swallowed them, and they played the sounds of our hearts through little speakers, which could be in the pouches of our overalls? When you skateboard down the street at night you could hear everyone's heartbeat, and they could hear yours, sort of like sonar. One weird thing is, I wonder if everyone's hearts would start to beat at the same time, like how women who live together have their menstrual periods at the same time, which I know about, but don't really want to know about. That would be so weird, except that the place in the hospital  where babies are born would sound like a crystal chandelier in a houseboat, because the babies wouldn't have had time to match up their heartbeats yet. And at the finish line at the end of the New York City Marathon it would sound like war."

Jag fångade stjärnor och gav dem till dig